Be more like the man you were made to be

Weee! Mitt hundrade inlägg sedan jag startade om bloggandet. Tror det blir att jag i snitt skriver ett inlägg var tredje dag. Inte helt dåligt trots allt. Men jag fortsätter där jag är just nu istället. Har man nåt bra så bytar man inte ut det helt lättvindigt. Så jag fortsätter på temat från de senaste inläggen.

Jag kan vara så sjukt överkänslig gällande vissa saker. Ofta småsaker. Det kan räcka med en tanke, kanske till och med tanken på en tanke. Men senast så var det en låt. Men det där med känslor kan inte få skrämma en. Min åsikt är att det är bättre att känna för mycket än för lite. Har man dött på insidan kan man lika gärna ge upp. Men det är kanske lite väl fånigt att bli helt tårögd bara för att de spelar Mumford & Sons på radion. Men jag överlevde även den händelsen.

Jag vet inte riktigt vad det är som gör att jag fastnat för dem. Men jag känner mycket när jag hör de olika låtarna. Det blir nog lite att man hör vad man vill höra. Just nu så hör jag mycket om bitterhet om kärlek. Men jag känner mig ändå inte bitter. Inte särskilt ofta iallafall. Det är bättre att konstatera och gå vidare.

Jag gick frågan häromdagen om vad jag gör i Hässleholm. Vad är det inte som jag gör här? Vad kan jag göra någon annanstans som jag inte kan göra här? Jag säger inte det här för att rikta kritik mot den som ställde frågan, men det är mer som en motfråga. Det är lite som att jag inte förstår varför folk känner sig nödgade att flytta härifrån. Fattar inte riktigt dem heller som säger att det är så tråkigt här. Jag vet inte riktigt vad det är man saknar. Det kanske är så enkelt som att man inte har sina bästa vänner här? Jag skulle nog göra samma sak vart jag än skulle flytta. Och jag är ju sjukligt bekväm av mig också. Så jag tänkte faktiskt stanna ett tag till.

Tillbaka till det här med bitterhet. Jag tycker det borde vara lite av var och ens livsuppgift. Att inte bli bitter. För sin egen och andras skull. Var lite mer naiv. Var lite godtrogen. Res dig upp efter att du har fallit. När du väl rest dig igen så kommer du snabbt glömma att det var jobbigt att ta sig upp. Bevara de goda minnena, skit i de andra, dem har du ändå ingen nytta av.